Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀraren och eleverna ser pÄ anvÀndandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av observationer och intervjuer av tre lÀrare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lÀrarna och eleverna ser olika pÄ anvÀndandet av laborativt material. LÀrarna förhÄller sig positiva till anvÀndandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna dÀremot visar en osÀkerhet kring syftet med anvÀndandet av materialen och har svÄrt att se det matematiska innehÄllet..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad tre klasslÀrare för Ärskurs 1-3 anser om laborativt material i matematikundervisningen och hur de sjÀlva arbetar med detta i sin egen matematikundervisning. Detta undersöktes med hjÀlp av en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Observationerna anvÀndes för att se om det som lÀrarna ansÄg om laborativt material speglades i deras undervisning. Med intervjuerna kunde vi ta reda pÄ vad lÀrarna ansÄg att det kan finnas för möjligheter och hinder med anvÀndandet av laborativt material i matematikundervisningen. Resultatet visar att lÀrarna överlag Àr positiva till anvÀndandet av laborativt material.

Elever i den svenska grundskolan blir allt sÀmre pÄ matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att besvara om anvÀndandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbÀttrar elevernas matematikkunskaper och vad som pÄverkar anvÀndandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie Àr baserad pÄ nio tidigare studier. Den visar att anvÀndning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer pÄverkar resultatet och hur materialet anvÀnds, lÀrarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lÀrarens egen kompetens att anvÀnda sig av materialet i undervisningen..

Jag har jÀmfört tvÄ elevgrupper i skolÄr tre med avseende pÄ hur de kommunicerar matematik i grupp vid problemlösning. Den ena gruppen arbetade laborativt och den andra icke laborativt. I undersökningen anvÀnde jag mig av tvÄ olika undersökningsmetoder, observation och enkÀtstudie. Observation anvÀndes för att skaffa kunskap om hur eleverna kommunicerar och enkÀtundersökning anvÀndes för att ta reda pÄ elevernas attityder kring laborativt arbete och grupparbete. Resultatet av observationer visade att kommunikationen i bÄda grupperna handlade i stort sett om uppgifterna.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna lĂ€raren till att fĂ„ reda pĂ„ vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som lĂ„g till grund för studien var erfarenheter utifrĂ„n VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har pĂ„visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bĂ€ttre Ă€n elever som inte arbetar med laborativt material. DĂ€rför föresprĂ„kar forskningslitteraturen inom detta omrĂ„de att lĂ€rare borde arbeta med laborativt material under alla Ă„ren i skolan.

Under de senaste Ă„ren har intresset för anvĂ€ndningen av laborativt material ökat markant. Syftet med denna studie Ă€r att ta fram och göra en jĂ€mförelse mellan lĂ€rare och elevers uppfattningar och Ă„sikter angĂ„ende anvĂ€ndningen av laborativt material i matematikundervisningen. Studien har genomförts pĂ„ fyra lĂ€rare i Örebro samt deras klasser i Ă„rskurs 5. Resultatet visar att laborativt material underlĂ€ttar lĂ€randet, gör matematiken roligare och mer intressant, för mĂ„nga enligt bĂ„de lĂ€rare och elever. LĂ€rarnas och elevernas uppfattning om hur ofta laborativt material plockas fram och dĂ„ finns tillgĂ€ngligt skiljer sig Ă„t.

Syftet med studien Àr undersöka lÀrares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur yrkesverksamma NO-lÀrare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lÀrarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som anvÀndes var av fenomenografisk karaktÀr dÀr fyra lÀrare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lÀrares uppfattningar om syftena Àr att ?labbvana? och koppling mellan teori Àr viktiga syften för laborativt arbete.

Utvecklingsarbetet undersöker vad elever har för instÀllning till fysik och om det Àr nÄgon skillnad pÄ pojkars och flickors instÀllning till Àmnet samt om instÀllningen pÄverkas av ett laborativt arbetssÀtt. Elever i Ärskurs Ätta arbetade laborativt i Àmnet fysik. Genom enkÀtsvar i början och slutet av arbetsomrÄdet dokumenterade vi elevernas instÀllning. Resultatet visar att eleverna har en dÄlig instÀllning till fysik och att flickornas instÀllning Àr sÀmre Àn pojkarnas. InstÀllningen har inte i nÄgon större grad pÄverkats av utvecklingsarbetet..

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssÀtt i matematik pÄverkar deras lÀrande. Studien har utförts pÄ ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program pÄ gymnasiet i klasser som lÀser kursen matematik A. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning i bÄda klasserna och intervjuer med tre elever frÄn respektive klass. VÄrt resultat pekar pÄ att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser pÄverkar deras lÀrande vid ett laborativt arbetssÀtt i matematik. Dessa faktorer Àr att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

Denna studie behandlar frÄgan om fyra grundskollÀrares syn pÄ laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Studien utgÄr frÄn bakgrunden som presenterar varför studien Àr aktuell. Studien fortsÀtter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn tanken av lÀrande genom handling och lÀrande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlÀttar analysen av lÀrarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frÄgestÀllningar som har fokus i hur lÀrarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lÀrarna ser med materialet och hur lÀrarna ser pÄ kollektivt lÀrande.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om ett laborativt arbetssÀtt kan fÄ eleverna att uppleva att kemi Àr lÀttare att förstÄ. Arbetet har genomförts i en klass i Är 8 i Kiruna kommun. Material som jag anvÀnt mig av för att mÀta den hÀr undersökningen har varit laborationsrapporter, enkÀter och observationer. Min undersökning visar att eleverna upplever att det Àr lÀttare att förstÄ Àmnet kemi genom laborativt arbete..

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ elevers kunskaper om de geometriska begreppen dm3 och m2 samt hur lÀrarna undervisar i dessa avsnitt. Detta har vi tagit fram genom att först göra en litteraturstudie följt av intervjuer. Av litteraturen fick vi fram att laborativt arbete och materiel Àr essentiella delar i geometriundervisningen och har sÄ varit under hela skolans historia. Det gÀller att anvÀnda materielen pÄ rÀtt sÀtt för att fÄ ett bra resultat.Resultatdelen, med intervjuer, visade att elevernas kunskaper gÀllande begreppen Àr vaga och ofullstÀndiga. Deras resultat var sÀmre Àn vad vi trodde med undantag för de starka eleverna.

Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssÀtt i matematiken som metod. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta olika lÀrare ingÄr. Den teoretiska delen behandlar tvÄ omrÄden. Dessa omrÄden Àr Àmnet matematik och vad ett laborativt arbetssÀtt Àr utifrÄn litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssÀtt i matematikundervisningen kan se ut.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.